Hon vill gärna tro att du kommit hit för att stanna
Hon vill gärna tro att du är den du utger dig för
Hon lyssnar till dig, du är varm och förtrolig
Hon lyssnar till dig och vill gärna tro allt hon hör

Men hon tror att det som har makten att föra oss samman
rimmligen också har makten att dra oss isär
Hon tror att allt som kan byggas också en gång ska raseras
ändå håller hon om dig så ömt varje gång du är där

För hon vill bli förd bakom ljuset
Hon vill ha kyssar och smek

jag kan inte prata med dig när du tittar bort
snälla ge mig två sekunder innan du ger upp
kan vi inte vara nära bara en minut 
är det nu, nu som det tar slut 
Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå
jag vill hinna säga allting innan jag ska gå 
älskling, vänta får jag bara sitta bredvid dig
det var han som ville kyssa mig 


du tar bort min hand ifrån din arm 
och flyttar bort 
ingenting jag säger spelar längre någon roll
ställer mig i hallen tills jag fattar vad som hänt
får jag ens ha kvar dig som min vän
knyter mina skor och går tillbaka in igen
sitter här på sängen tills du be mig att gå hem 
letar efter nått att säga som kan ändra allt
nått mer än det jag redan sagt

eftersom jag inte har någon att prata med så skriver jag här.
jag HATAR att jag inte har någon att prata med när jag känner att jag behöver de,
har ingen som lyssnar, bryr sig och som förstår mig.

jag är så olik alla jag träffat, klickar inte med nån, vilket är ganska tråkigt..
visst trivs jag jävligt bra ensam, eftersom jag alltid velat vara för mig själv,
men ibland vill jag ha någon vid min sida

de känns ofta som att andra missförstår mig, när jag pratar. därför väljer jag att inte prata med nån om mer personliga saker, orkar inte bli missförstådd hela tiden, därför håller jag bara käften istället. enkelt.
kanske är bäst så, men de skulle vara skönt att känna att man kan ha någon annan att prata ut med.